bara dårar rusar in.
Jag trivs här. Får göra det jag älskar i stort sett hela tiden och umgås med härliga människor.
Men ändå känns det jobbigt att tänka på att jag inte kommer att komma tillbaka till min gamla klass igen. Alla är utspridda på olika platser och lärarna har nya elever som antagligen har det lika roligt och mysigt som jag hade det. Det känns som att jag lever i ett långt lov och att jag snart ska börja en ny termin igen. Måste tiden gå så fort?
mindre än två veckor
Shiiit. Shit... Sa jag shit. Snart är det premiär och det kommer bli så sjukt kul. Och tröttsamt. Men mest kul.
Sova vore en bra idé. Ja säger så. Godnatt
Katarinagården 13
Mitt nuvaranda hem kan man nog säga. Från att tycka att det här var världens fulaste rum börjar jag känna mig som hemma. Allt blir väl bra med Markus, Annika och Håkan på väggen.
jag kan inte sova.
I morgon är det måndag igen. Jag vet att hela veckan är fullbokad med dans, sång och teaterrep. Därför vore det ju en bra idé att sova nu med tanke på att jag har haft ont i huvudet hela dagen. När jag behöver sova som mest är det alltid svårare att somna.
När det är helt släckt på mitt rum och jag försöker somna genom att stirra upp i taket kan jag se en stjärna. Jag undrar vem det kan vara som satt upp den. Hur länge den har varit där och hur man fått upp den i det höga taket.
Så fort jag tänder så försvinner den. Och det måste vara riktigt mörkt för att se den i mörkret.
