Snart kommer Anna hit för att hämta mig och åka på en samlarmässa. Tänkte kolla efter en spegel, klocka och liten byrå. Man vet ju aldrig vad tanterna skänker. Eller isåfall är ju vi också tanter som faktiskt åker dit. Skit samma. Kul ska det bli hur som helst!

Jäklar va det åskade inatt. Vaknade flera gånger av att det brakade i hela huset. Det var ju inte bara en blixt som kom heller och sen ett muller utan det blixtrade heeeeeela tiden. Jag brukar tycka att det är lite mysigt men inte när man ska sova.

Nej nu är jag trött på min livsstil. Jag sitter och dagdrömmer om hur mitt liv kunde varit hela tiden. Hur det skulle vara att börja träna ordentligt så jag kan gå ner dom där kilona jag släpar på. Eller vad som skulle hända om jag hörde av mig till den där personen jag har svårt att leva utan. Eller vad som skulle hända om jag skicka in mina låtar till det där skivbolaget jag har tänkt på så mycket. Ingenting kommer ju sväva till mig direkt. Ta tag i dit liv Ida! Och ta hand om dom/det du tycker om.

Nu har jag bara två föreställningar kvar. Känns lite konstigt att man inte kommer spendera den mesta tiden av dagarna på teatern längre. Jag kommer inte komma in i lougen där Charlotte sitter och sminkar Cassandra till en apa. Eller sitta och bara prata en massa skit med alla härliga människor. Fast lite skönt ska det nog bli ändå. Slipper ju ta på mig peruken. Det gör faktiskt ondare och ondare för varje gång!

Jag har ont i halsen. Jag har ont överallt tror jag. Mitt liv suger just nu.

Det gör lite ont i mitt hjärta just nu. Inte ont som att jag tror att det är något fel på det utan mer som att det klumpar sig lite. Slår inte lika glada slag som annars. Jag vet varför. Men kanske inte finns någonting jag kan göra åt det.

GRATTIS! Behövs det säga mer? och förresten, hon är lite bortskämd men det är hon värd.

Idag klockan fyra är det premiäääääär. Känns helt sjukt! Tiden har gått så fort så det känns som att vi bara repat några få veckor. Men efter genrepet igår känns allting ändå ganska lugnt. Det mesta satt där det skulle och jag börjar trivas som Pippi. Det är bara lite jobbigt att sjunga och hoppa runt samtidigt. Jag blir så andfådd att jag nästan inte tror jag kommer kunna sjunga klart. Fast det blir bättre och bättre för varje föreställning med den saken. Det ska iallafall bli kul och spännande att få spela för en publik äntligen!