världens töntigaste människa efter en fin stockholmsvisit



hej, jag heter ida. i fredags åkte min mamma och jag till stockholm för att shoppa röven av oss och gå på musikal. tåget gick halv tio från kristinehamns lilla station. bara två timmar tog tågresan så vi hade en massa tid att ta ihjäl på shopping där jag bland annat hittade två klänningar, ett par jeans och en blues. klockan halv åtta skulle musikalen börja. vi gick från hotellet ungefär tio över sju eftersom götalejon låg bara några meter ifrån vårat hotel. vi skulle se "jesus christ superstar". jjaagg äällsskkaarr ddeenn mmuussiikkaalleenn. det finns ingen annan med samma djup och fantastiska låtar. jag är mer än nöjd och önskar att man kunde få se den om och om igen. skulle nog aldrig tröttna. speciellt inte med dom fantastiska rösterna och skådespelarna. efter den upplevelsen blev det ett mc donalds besök och trötta som vi var gick vi till vårat rum. dagen efter shoppade vi loss. sen tog vi tåget hem till krillehölan igen.

jag blir lite tårögd när jag tänker på musikalen. dels för att den var så himla bra och jag blir så tagen av historien och karaktärerna. men också för att jag så gärna skulle vilja vara med i någonting sånt där någon dag. tänk att få stå på en sån scen och bara känna att man älskar det man gör. jag menar inte att jag bara vill ha en fet huvudroll och få alla tårögda av någon jävligt bra musikallåt. nej bara att få vara med och göra en jävligt bra föreställning och känna att man ger allt. hela grejen är lite för stor för mitt huvud. går och lägger mig.

but you didn't have to cut me off




You can get addicted to a certain kind of sadness. Like resignation to the end, always the end
So when we found that we could not make sense. Well you said that we would still be friends
But I'll admit that I was glad it was over

Promenad hem över landabron



Vi har varit som heliumballonger