bara dårar rusar in.
Jag trivs här. Får göra det jag älskar i stort sett hela tiden och umgås med härliga människor.
Men ändå känns det jobbigt att tänka på att jag inte kommer att komma tillbaka till min gamla klass igen. Alla är utspridda på olika platser och lärarna har nya elever som antagligen har det lika roligt och mysigt som jag hade det. Det känns som att jag lever i ett långt lov och att jag snart ska börja en ny termin igen. Måste tiden gå så fort?
Kommentarer
Trackback